Även solen har sina fläckar – fast de blir färre

storabaltVintern 1657/1658 var det så kallt att den svenska armén kunde marschera över Lilla och Stora Bält, besegra Danmark och få Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän. Det var mitt under den så kallade Lilla Istiden, med bittra vintrar och kalla somrar i Västeuropa och Nordamerika. Och solfläckarna, de svarta prickarna som vandrade över solens yta som Galileo Galilei och andra astronomer hade studerat i sina teleskop under seklets andra decennium, var helt försvunna.

Solfläckar observerade av Göran Scharmer, Institutet för solfysik vid Stockholms universitet med Swedish 1-m Solar Telescope (SST) på La Palma 15 Jul 2002.

Solfläckar observerade av Göran Scharmer, Institutet för solfysik vid Stockholms universitet, med Swedish 1-m Solar Telescope (SST) på La Palma 15 juli 2002.

Astronomer kallar perioden för Maunderminimet. Nu minskar antalet solfläckar igen, och solen har inte varit så inaktiv på 100 år. Är vi på väg mot ett nytt Maunderminimum? Läs mer här 26 januari och när som helst här för prenumeranter.

 

Himalaya har inte vuxit klart

Himalaya

Mer om årets Crafoordpristagre Peter Molnar, geofysikern som bland annat förklarat Himalayas pågående uppkomst, kan ni läsa här den 19 januari och när som helst här för prenumeranter.

Peter Molnar

Peter Molnar, University of Colorado Boulder i USA

 En mycket värdig pristagare, enligt Martin Whitehouse, försteintendent på Naturhistoriska riksmuseet:

Han har verkligen totalt förändrat vår syn på kontinenterna, alltså den del av jorden som vi lever på. Inte bara om hur de formas och deformeras, utan också om deras betydelse för klimatet. Han har gett oss en ny bild av världen, ur kontinenternas perspektiv.

Crafoordpriset: Pris för förklaring av ­Himalayas uppkomst

I dag meddelas vem som får årets Crafoordpris: den amerikanske geofysikern Peter Molnar, som bland annat har föklarat hur kollisionen mellan kontinenterna Indien och Euroasien har skapat Himalaya. Läs mer här – och ännu mer på vetenskapssidan på söndag.

Crafoordpriset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1982 till grundforskning inom områden som inte kan belönas med Nobelpris. Var tredje år går det till astronomi och matematik, var tredje år till geovetenskap och var tredje år till biovetenskap (främst ekologi). Dessutom går det till forskning om sjukdomen ­polyartrit (ledgångsreumatism), som instiftaren Holger Crafoord själv led av, när tillräckligt stora genombrott har gjorts där.

Miljontals år gamla reptiler bekänner färg

havsreptilerDet är lite ”Jurassic Park” över det hela. Precis som i den filmen tittar vi på djurens egna biomolekyler. När filmen kom ut var det helt omöjligt. Men nu helt plötsligt så gör vi det.

Det säger Johan Lindgren på geologiska institutionen vid Lunds universitet. Han och hans kolleger har undersökt skinn från en 190 – 196 miljoner år gammal fisködla, en 85 miljoner år gammal mosasaurie (en jättelik släkting till varanödlan) och en havslädersköldpadda som levde för 55 miljoner år sedan. Forskarna kan nu för första gången säga vilken färg djuren hade, och dessutom en hel del om hur de levde. Läs mer här den 12 januari och när som helst här för prenumeranter.

 

Strul försenar studie om dödlig sjukdom

Flera hundra svenskar dör varje år av att stora kroppspulsådern i magen brister. En ny stor studie på sju sjukhus skulle undersöka om en medicin kan hjälpa och förebygga. Men studien, och många andra forskningsprojekt, kan inte bli godkända eftersom etikprövningsnämnden i Uppsala saknar ordförande sedan årsskiftet.

Det är som under tsunamin: Vad ska man med ett regeringskansli till om de inte kan agera när det händer sådana här saker? Det är svårt nog ändå att bedriva forskning i det här landet,

säger Martin Björck, professor i kärlkirurgi vid Uppsala universitet. Läs mer här den 5 januari och när som helst här för prenumeranter.

Tekniken är banbrytande – men utsläppen ökar

Stort reportage av Martin Gelin i DN i dag om nya guldruschen i USA: skifferolja och skiffergas. Jag skriver en kort kommentar om några av miljökonsekvenserna med den nya tekniken (här den 4 januari och när som helst här för prenumeranter). När världens ledare inte lyckas komma fram till ett bindande avtal om att beränsa utsläppen av metan leder utvinningen ovillkorligen till mer metanutsläpp.

Jag skrev en längre artikel om miljökonsekvenserna av skiffergas åt Forskning & Framsteg i somras.