AAAS i Chicago: Robotarna som beter sig som djur

DjurrobotarMina nya kompisar från AAAS-konferensen i Chicago: robotar som bygger som termiter, springer som geparder, navigerar som myror och tar sig fram i grumliga vatten som elektriska fiskar. Läs mer här den 23 februari eller när som helst här, med en prenumeration.

Eller kolla filmerna!

Termitrobotarna:

Fiskroboten:

Gepardroboten:

Fler filmer finns här.

 

 

AAAS i Chicago: Alan Alda och Vad är en låga?

AAAS är över för i år. Allra största behållningen var utan tvekan skådespelaren Alan Aldas seminarium om vetenskapskommunikation: Getting beyond a blind date with Science. alanalda

Han använder bland annat improvisationsteater för att lära forskare att kommunicera bättre, intressantare och roligare. Och så anordnar han en tävling där forskare får förklara begrepp för elvaåringar. Vinnaren utses – förstås – av en jury med elvaåringar.

Första året var frågan: Vad är en låga? Vann gjorde fysikern Ben Ames med filmen nedan. Alldeles lysande, om ni frågar mig.

AAAS i Chicago: Prat stimulerar spädbarns utveckling

Prata mycket med barn, prata direkt till dem, och med dem, och använd gärna ett rikt språk med många ord. Det stimulerar både deras utveckling och hjärnor.

Läste ni TT:s version av nyheten och tror att forskarna sa att man absolut inte ska använda bebisspråk när man pratar med barn? Nyhetsbyrån hade fått det (och en del annat) om bakfoten. Forskarna var tvärtom överens om att intonationen i bebisspråket är bra för barnen eftersom satsmelodin blir så mycket tydligare. Men använd många ord i bebisspråket.

Forskarnas ”sax” kan klippa upp och laga gener

Feng_DNA_PrintRes_CMYK

Illustration: Steven Dixon och Feng Zhang

Bilden ovan föreställer bakteriernas immunförsvar. Klumparna är ett protein, Cas9, som med hjälp av små korta rna-molekyler letar igenom bakteriecellen på jakt efter infekterande virus-dna att klippa sönder.

Nu har forskarna lyckats göra om systemet till en exakt sax som kan klippa upp, stänga av eller reparera gener. Tekniken är alldeles ny, och utsågs av båda tidskrifterna Science och Nature till ett av förra årets största vetenskapliga genombrott. Potentialen är enorm inför framtiden: bot mot schizofreni, leukemi, Huntingtons sjukdom och andra genetiska sjukdomar. Läs mer här den 9 februari eller när som helst här för prenumeranter.