Så blev Hawking en kändis

Screen Shot 2015-01-25 at 08.37.45På fredag har filmen “The Theory of Everything” premiär. Den handlar om Stephen Hawking, den störste superkändisen bland dagens forskare, som även varit med i “Star Trek”


“Simpsons”

och “The Big Bang Theory”


Men hur många vet egentligen vad hans forskning handlar om, eller vilket enormt inflytande han har haft, även när han har haft fel? Läs mer om det här.

Prisad genupptäckt mer aktuell än någonsin

Dna-analyser har blivit billiga och snabba och används i allt från brottsutredningar och släktforskning till forskning inom alla möjliga delar av biologin. För 50 år sedan hade ingen kunnat förutsäga att det någonsin skulle bli möjligt, eftersom ingen trodde att våra arvsanlag var särskilt unika.

Årets Crafoordpristagare Richard Lewontin och Tomoko Ohta förändrade för alltid vår syn på gener, dna och mutationer, och gav oss insikterna Darwin saknade. Läs mer om dem här.

Vad vet du om aktuell forskning?

Frågesporten om vetenskapsåret 2014 som publicerades i tidningen den 4 januari finns nu också på nätet. Fast det är inte längre möjligt att vinna bokpaketet.

Varsågod! En ledtråd till varje fråga:

1. Vad upptäckte medicinpristagarna May-Britt och Edvard Moser?

2. Vad ska rymdsonden Rosetta göra under 2015?

3. Albert Einsteins brev och anteckningar finns nu tillgängliga på nätet. För vad belönades han med Nobelpriset?

4. Vad säger IPCC:s femte rapport om klimatet?

5. Kemipristagarna Stefan Hell, Eric Betzig och W E Moerner lyckades spränga ett hinder som de flesta trodde var absolut. Vad kallas den fysikaliska lag de tog sig förbi?

6. Hur upptäcktes det hotande bergsskredet på norska fjället Mannen?

7. Vad hände när butiker införde möjligheten att skänka pant för burkar och tomglas till välgörenhet?

8. Jack Uppskäraren påstods vara identifierad med mitokondrie-dna. Hur starkt är bevisvärdet?

9. Svenska och österrikiska forskare har för första gången mätt en viss egenskap hos en exoplanet, en planet i ett annat solsystem. Vilken?

10. Analysen av ett 48.000 år gammalt lårben från Sibirien visade att:

11. Ett stort och dyrt forskningsprojekt lett från Sverige presenterade under hösten en karta över människokroppens byggstenar: proteinerna. Vilket av kroppens organ har flest egna proteiner?

12. Materialprofessorn Michel Barsoum har en teori om pyramiderna. Vad vill han bevisa?

13. Högt blodtryck och tobaksrökning är de två faktorer som förkortar livet mest i världen. Vad kommer på plats tre?

14. Projektet JCESR beskrivs med 5-5-5: Inom 5 år ska?

15. Varför tar svenska forskare vattenprov ur en källa på Island varje vecka sedan 2008?

16. Vad är singulariteten som kosmologen Stephen Hawking varnar för?

17. Tekniken CRISPR/Cas har revolutionerat sitt forskningsområde. Vad kan den göra?

18. En grupp amerikanska läkare fick ett 2014 års IgNobelpris för en ovanlig metod att stoppa näsblod. Vilken?

19. Vi kan vara på väg mot ett nytt Maunderminimum. Vad innebär det?

20. Forskare flyttade vandrande pinnar mellan olika buskar. Vad undersökte de?

21. Peter Molnar fick Crafoordpriset. Han har bland annat visat att:

22. Varför har organisationen CTBTO ett nätverk av mätstationer över hela världen?

23. Det lades fram bevis för inflationsteorin som sedan dämpades. Vad beskriver teorin?

24. Eumelanin har utvunnits ur skinn från gamla djurfossil. Vad visar det?

25. Vilken ekvation brukar kallas världens vackraste matematiska formel?

Crafoordpriset: De lade grunden för genetiken

 

crafoord1 crafoord2

 

 

Crafoordpriset, som belönar grundforskning inom ämnen som saknas bland Nobelprisen, handlar i år om biologi och går till amerikanen Richard Lewontin och japanskan Tomoko Ohta. Båda är genetiker, båda är över 80, och båda har för alltid revolutionerat vår syn på gener och mutationer och lagt grunden till allt från faderskapsutredningar till ekologiska studier av hotade arter. Läs mer här, och missa inte filmen.

De knäckte nazisternas hemliga kod

 

Bletchley_Park_IMG_3625

Bletchley Park, centrum för britternas kodknäckare under andra världskriget.
Bild: Magnus Manske

Dagens vetenskapssida är en artikel som jag har velat skriva i mer än 25 år. Ända sedan jag första gången hörde talas om den svenske matematikern Arne Beurling har jag undrat hur hans bedrift att forcera tyskarnas oknäckbara krypto under andra världskriget förhåller sig till vad Alan Turing och de andra brittiska kodknäckarna gjorde när de besegrade Enigma och andra tyska kryptomaskiner.

När jag var i London i höstas passade jag på att ta en utflykt till Bletchley Park (rekommenderas!). På fredag har filmen “The Imitation Game” svensk premiär (rekommenderas också, om man inte är för petig med att alla historiska fakta ska vara korrekta), och under året kommer en bok om Arne Beurlings första hustru Britta Österberg ut (“Kärlekens kod och Krigets. En bok om Britta Östberg och Arne Beurling, hon läkare, han kryptoforcerare. Drömmen om den kreativa kärleken under FRA:s hemligstämpel”, av Lasse Eriksson. Rekommenderas verkligen).

Min artikel om de båda genialiska matematikerna och kryptoforcerarna kan ni läsa här.
Screen Shot 2015-01-11 at 08.28.15

Vad ska rymdsonden Rosetta hitta på nu?

Screen Shot 2015-01-04 at 08.19.42Alla trogna läsare, som har tillgång till DN på papper och minns vetenskapsåret 2014, har chans att vinna ett paket med tre av de bästa böckerna jag läst som kom ut förra året: “Neandertalmänniskan. På spaning efter försvunna gener” av Svante Pääbo, “Räkna med Simpsons!” av Simon Singh, och “Tänk om … Seriösa vetenskapliga svar på absurda hypotetiska frågor” av Randall Munroe. Lycka till!

 

Gott hopp om att hejda ebolaepidemin

I januari 2006 skickades sonden New Horizons ut mot Pluto, som då var solsystemets nionde planet.

I år kommer den fram. Men det har hänt mycket sedan 2006, och Pluto är som bekant numera bara en dvärgplanet.

Annat som händer i år är dna-sekvenseringar i massor, en dvärgplanet till, klimatavtal, ebola, LHC, internationella året för ljus. Det här väntar jag mig av 2015.