Nytt ur går 1 sekund fel på 15 miljarder år

Universum är 13,7 miljarder år gammalt. Det nya atomuret som amerikanska forskare har konstruerat, som mäter vibrationer i strontiumatomer, drar sig bara en sekund på 15 miljarder år. Läs mer här.

Kommentar på Twitter:

Ullhåriga mammutens historia skriven i dna

Målning från Kapovagrottan i Uralbergen i Ryssland

Målning från Kapovagrottan i Uralbergen i Ryssland

Den ullhåriga mammuten levde i norra Europa, Asien och Nordamerika från cirka 1 miljon år sedan och finns avbildad på grottmålningar i hela Europa. För runt 11 000 år sedan försvann den från större delen av området och överlevde bara på några öar utanför Sibirien och Alaska. Den sista kända populationen fanns på Wrangels ö utanför nordöstra Sibirien, och dog ut för 4 000 år sedan.

Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet kartlagt hela arvsmassan för en av de allra sista individerna, och jämfört med en 40 000 år äldre mammut. Resultaten visar både på en dramatisk historia och inavel i flocken mot slutet. Läs mer här.

En mammutbete vid en flod på Tajmyrhalvön i Sibirien. Foto: Love Dalén

En mammutbete vid en flod på Tajmyrhalvön i Sibirien. Foto: Love Dalén

Vanligt insektsmedel skadar humlor och solitärbin

original

Insektsmedel med så kallade neonikotinoider är en känslig fråga, minst sagt. Fantastiska för odlarna, men fler och fler studier verkade tyda på att de även stör humlor och bin – de får svårt att navigera och hitta hem, bland annat. Men insektsgiftbranschen var tveksam. Studierna var gjorda på labb, och med alldeles för höga koncentrationer, och i naturen kan humlor och bin själva välja bort mat med insektsmedel, menade de. EU införde ändå ett tvåårigt stopp för några av medlen i december 2013 i väntan på fler resultat.

Och i veckan kom de. Två imponerande studier i  Nature. Den ena är svensk, och visar vad som händer i naturen. Forskarna har studerat humlor, vilda bin och honungsbin vid 16 rapsfällt i södra Sverige – hälften behandlade, hälften inte. I den andra fick humlor och bin sitta ett dygn i en bur med två mattuber – en med neonikotinoider i mycket svag koncentration, den andra utan. Efteråt vägde forskarna tuberna för att se vad insekterna hade ätit.

Jag hade inte förväntat mig ett så tydligt resultat.

säger Maj Rundlöf, forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, som ledde den svenska studien.

Vi blev verkligen chockade.

säger Geraldine Wright vid universitetet i Newcastle som deltog i den andra.

Läs mer här.

För mer bakrund: BBC har gjort en mycket bra dokumentär om hoten mot våra bin.

Tekniken som tar över ditt arbete

Screen Shot 2015-04-19 at 07.56.40

 

När min storebror började första klass 1969 hälsade läraren klassen välkomna med orden

När ni blir stora kommer hälften av er att ha jobb som inte finns i dag.

En hälsning till sjuåringar i dag skulle kunna vara den motsatta. Om tjugo år kan hälften av alla jobb som finns i dag ha försvunnit eftersom datorer och robotar utför dem bättre, billigare och effektivare. På tisdag träffas ingenjörer, humanister och samhällsvetare på KTH för att diskutera vad det kan innebära för samhället. Läs mer här.

Matematikern insjuknade i paranoid schizofreni – nu får han ännu ett pris

Skärmklipp 2015-04-12 07.25.05Matematikern John Nash är förmodligen den mest kände ekonomipristagaren någonsin. När han fick Sveriges riksbanks pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne 1994 hade han varit borta från forskningen och inte publicerat något på decennier, eftersom han drabbades av paranoid schizofreni som trettioåring, vilket skildrats i filmen “A beautiful mind” med Russell Crowe. Ekonomipriset fick han för sina banbrytande insatser för spelteorin, som nu används av ekonomer, biologer och i elektronikindustrin (observera att det står fel i grafiken ovan – i nedre vänstra rutan ska straffen vara 0 och 10 år, inget annat).

Nu får han världens finaste matematikpris, det norska Abelpriset, för sina insatser inom en helt annan del av matematiken: partiella differentialekvationer.

Han har verkligen ”a beautiful mind”, ett vackert intellekt. Det är mycket få förunnat att komma på en briljant idé inom ett område under en hel livstid. John Nash kom med många briljanta idéer i många olika fält.

Det säger Tommy Andersson, matematiker och docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i  Lund. Läs mer här.

En intressant jämförelse med ett annat matematiskt geni skildrat på film, Alan Turing. I både filmen “The imitation game” om Turing och “A beautiful mind” om Nash får huvudpersonen sin avgörande genialiska idé på en pub, när raggning pågår. Och i båda fallen är det historiskt (och även matematiskt) helt felaktigt.

Scenen i “A beautiful mind”:

Scenen i “The imitation game” (klippet börjar tyvärr lite sent):

Tillägg: och här är en serie från xkcd som jag inte hade förstått alls för en vecka sedan, innan jag började göra researchen för artikeln:

Skärmklipp 2015-04-12 18.31.42

 

 

Forskare: Barn fungerar likadant som forskare

Screen Shot 2015-04-05 at 07.33.26

Eller riktigare: forskare fungerar likadant som barn.

Barn har faktiskt en mycket sofistikerad bild av hur världen fungerar. Det vet vi eftersom de blir förvånade och extra intresserade när de ser något oväntat eller något som borde vara omöjligt. Nu har vi för första gången kunnat visa att barn även funderar ut hypoteser som de testar för att kunna förklara vad som hände.

Läs mer här.

Forskarlarm: Drakarna på väg tillbaka

Bevisen för att drakar har funnits på riktigt blir allt starkare. Nu gör klimatförändringar, global ekonomisk nedgång och olyckliga politiska beslut att de återvänder och blir ett reellt hot mot mänskligheten.
– Allting samverkar till en perfekt storm, säger den australiensiske forskaren Edward Waters.
Draken är inte en utdöd forntidsödla eller ett påhittat sagoväsen. Tvärtom. Snart kommer den åter att vara en del av vårt ekosystem.
– Drakarnas slutliga och riktigt stora uppståndelse – vi tror att vi står inför den nu, säger Edward Waters, forskare i matematisk biologi vid Notre Dame-universitetet i Freemantle i Australien.
I en artikel som publiceras i dag, den första april, i tidskriften Natures nätupplaga beskriver han och hans medarbetare varför drakarnas återkomst sker just nu. Den viktigaste orsaken är klimatförändringarna.
– Drakar är kallblodiga reptiler, och de har legat i dvala i flera hundra år. Framför allt de eldsprutande varianterna behöver varmare temperaturer för att kunna producera eld, säger Andrew Hamilton, professor i biologi vid universitetet i Melbourne.
Dessutom har Australiens regering från och med i år återinfört möjligheten att bli adlad.
– Riddare är ju drakars främsta källa till mat, och riddarna har varit helt utrotade i Australien. Men nu kommer tillgången på drakmat att öka, säger Edward Waters.
Även den ekonomiska nedgången i världen bidrar. Drakar sover helst på guld och silver, och när människor prospekterar efter nya gruvfyndigheter kommer de att väcka drakarna och hamna i konflikt med dem, enligt forskarna.
Berättelser om drakar fanns både i det antika Grekland och i Kina, men från 1200- och 1300-talet försvinner de nästan helt ur den västerländska litteraturen. När artikelns tredje författare Robert May vid universitetet i Oxford skrev en klassisk studie om drakarnas anatomi år 1976, även den publicerad i Nature, drog han därför slutsatsen att drakarna är utdöda.
– Men av en slump hittade han ett gammalt dokument i ett låst skåp med texten “loste propertie” (hittegods) under en hög med rostiga ljusstakar längst in i Oxfords universitetsbibiliotek, säger Andrew Hamilton.
Skriften var en engelsk historia författad av munken Godfrey av Exmouth, men gav också starka belägg för att drakar i perioder varit ett gissel för mänskliga civilisationer under århundraden, och att de kommer att återvända i den riktigt stora återuppståndelse som forskarna nu tror står för dörren.
När Andrew Hamilton och Edward Waters gjorde en sökning av hur många gånger ordet drake förekommer i litteraturen fann de en ökning från slutet av 1700-talet och framåt som nästan är identisk med den globala temperaturökningen.
– En del kommer med invändningen att det bara är en ökning av drakar inom fiktionen, men vi tror att det även återspeglar att riktiga drakar börjar vakna ur sin dvala. Vi vet till exempel inte hur många katastrofala väderhändelser de senaste åren som faktiskt har orsakats av drakar, säger Andrew Hamilton.
Forskarna menar att detta bör mana till mer forskning för att ta fram eldtåliga skyddskläder. Men att försöka avliva själva drakarna är en dålig idé, menar Andrew Hamilton.
– De har ju samma rätt att leva som andra djur. Jag tror mer på någon form av ingrepp som hindrar dem från att föröka sig, säger han.
Om även enhörningen är på väg tillbaka har forskarna olika uppfattning om. Enligt Andrew Hamilton är det inte troligt att de har legat i dvala som drakarna eftersom de är varmblodiga däggdjur. Edward Waters menar däremot av även enhörningen kan hitta en ny biologisk nisch inom en snar framtid.
– Om vi stöter på vilda enhörningar kan det vara en god idé att börja tämja dem igen. De kan spela viktig roll när det gäller att bekämpa drakarna, säger han.
Nyligen motionerade några riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna om att ordensväsendet bör återinföras även i Sverige. Andrew Hamilton varnar för vad det kunde leda till.
– Det skulle vara extremt farligt! Jag skulle vara särskilt orolig för den Svenska Kortnosingen. Riddare, även riktigt tuffa svenska riddare, skulle inte ha en chans mot den besten.