Två svenskar belönade för rolig forskning

Frisk luft, kärlek och flugor: det bästa i livet är gratis.

Det är IgNobel-tider igen, och i år med hela två svenska pristagare! Susanne Åkesson vid Lunds universitet får del av fysikpriset för en studie om varför vita hästar inte blir bromsbitna, och Fredrik Sjöberg på Runmarö, citerad ovan, får litteraturpriset för sin delvis självbiografiska trilogi Flugfällan, Flyktkonsten och Russinkungen (jag har bara läst den första boken, men den rekommenderar jag varmt). Läs min intervju med pristagarna här. På vetenskapssidan på söndag kommer Stefan Rothmeiers sedvanliga och briljanta grafik över alla priserna.

Utan småkrypen går världen under

Skärmklipp 2016-04-03 08.24.19

Det är insekterna som får världen att gå runt. Skulle vi förlora dem skulle hela vår miljö kollapsa.

Den engelske biologiprofessorn Dave Goulson älskar insekter, och vill få oss andra att förstå hur viktiga och fantastiska de är. I sin nya bok Galen i insekter (rekommenderas!) berättar han många fascinerande historier om dem och om Chez Nauche, en gammal förfallen fransk lantgård han köpte för 13 år sedan för att skapa ett paradis för småkryp och växter. Läs min intervju med honom här, och missa för allt i världen inte podden Radiolabs avsnitt om den skäckiga trägnagarens (deathwatch beetle) minst sagt udda kärleksliv – även som musikal!

Prisad genupptäckt mer aktuell än någonsin

Dna-analyser har blivit billiga och snabba och används i allt från brottsutredningar och släktforskning till forskning inom alla möjliga delar av biologin. För 50 år sedan hade ingen kunnat förutsäga att det någonsin skulle bli möjligt, eftersom ingen trodde att våra arvsanlag var särskilt unika.

Årets Crafoordpristagare Richard Lewontin och Tomoko Ohta förändrade för alltid vår syn på gener, dna och mutationer, och gav oss insikterna Darwin saknade. Läs mer om dem här.

Crafoordpriset: De lade grunden för genetiken

 

crafoord1 crafoord2

 

 

Crafoordpriset, som belönar grundforskning inom ämnen som saknas bland Nobelprisen, handlar i år om biologi och går till amerikanen Richard Lewontin och japanskan Tomoko Ohta. Båda är genetiker, båda är över 80, och båda har för alltid revolutionerat vår syn på gener och mutationer och lagt grunden till allt från faderskapsutredningar till ekologiska studier av hotade arter. Läs mer här, och missa inte filmen.

Det prisade mikroskopet avslöjar cancern

Screen Shot 2014-10-12 at 07.58.53

Screen Shot 2014-10-12 at 14.22.07

Huvudet på spiken, från vetenskapsjournalisten Jan-Olov Johansson på Facebook i torsdags. Forskningen blir alltmer tvärvetenskaplig, och det måste den bli.

Årets Nobelpris är ett utmärkt exempel på vilken betydelse fysiken och tekniken har för life science. KTH har en viktig roll att spela, med ingenjörskunnandet, fysiken och matematiken.

säger Jerker Widengren, professor i experimentell biomolekylär fysik vid KTH i Stockholm. Hans forskargrupp har samarbetat med Nobelpristagaren Stefan Hell i mer än tio år, byggt Nordens första mikroskop med hans teknik, och även blivit först med att visa att det kan användas för att diagnosticera cancer. Läs mer här (för prenumeranter).

Nästa söndag skriver medicinreporter Anna Bratt vetenskapssidan. Själv är jag i London hela veckan och praktiserar på The Economists vetenskapsredaktion.

 

Vilsen pinne skvallrar om evolutionen

pinne

Foto: Aaron Comeault

Söndagens vetenskapssida handlade om handrande pinnar och evolution i realtid, och början till ett svar om hur förutsägbar evolutionen är. Evolutionsbiologer har länge debatterat om vad som skulle ske om allting kunde börja om från början igen. Hur skulle livet se ut då? Skulle det vara helt annorlunda eller kan det finnas vissa likheter med vår värld?

Patrik Nosil och hans kolleger kartlade hela arvsmassan hos vandrande pinnar som lever på olika växter, och satte även ut grupper av dem på fel växt, för att se hur genomet hos populationen ändras. Och ändringen kom snabbt:

I det här fallet kan evolutionen ske fort. Om du sätter ut 50 insekter på en buske, och bara tio av dem är välkamouflerade, och de andra 40 blir uppätna, då har du mycket snabbt fått en helt annan sammansättning på populationen. En fågel kan göra det på tio minuter: den äter upp alla gröna och lämnar alla röda

Läs mer här.

 

“Bara vetenskapen kan rädda oss från undergång”

Foto: MAGNUS HALLGREN

Foto: MAGNUS HALLGREN

Den kontroversielle megastjärnan Craig Venter, som kartlade den mänskliga arvsmassan och skapade den första konstgjorda organismen, var i Stockholm i veckan. Framöver kommer det inte gå att dela inlåsta artiklar till alla, men prenumeranter kan läsa min intervju med honom här.

Forskningen som får dig att skratta och tänka

I veckan delades IgNobelpriset ut till forskning och bedrifter som först får dig att skratta, sedan tänka. Tre svenskar fick pris i år för upptäckten att dyngbaggar navigerar med hjälp av Vintergatan. Min personliga favorit är nog ändå arkeologen som svalde en näbbmus utan att tugga. Läs mer i dagens DN här den 15 september 2013 och här när som helst om du är prenumerant.

Fast denna gång rekommenderar jag läsning i papperstidningen. Grafikern Stefan Rothmaier har gjort en enastående snygg sida.

Från prisceremonin: Emily Baird, Eric Warrant, Marie Dacke, alla vid Lunds universitet och Marcus Byrne, Sydafrika.

Från prisceremonin: Dyngbaggsforskarna Emily Baird, Eric Warrant, Marie Dacke, alla vid Lunds universitet, och Marcus Byrne, Sydafrika.

Edit: Så här ser uppslaget ut i tidningen:

IgNobelDN