Trumps misstro mot vetenskap chockar forskare

Det han skriver om klimatförändringar är den typ av svar du skulle vänta dig av en gymnasieelev som inte kan svaret på en fråga på ett prov och försöker fejka ihop något. Det är bara en massa ord som inte betyder någonting.

En vecka efter det amerikanska presidentvalet har Albert Teich, professor på George Washington-universitetet och tidigare chef för forskningspolitikprogrammen vid American association for the advancement of science, AAAS, ännu inte lyckats smälta resultatet. Både Donald Trump och den blivande vicepresidenten Mike Pence har gjort många anmärkningsvärda uttalanden som visar att de inte tror på vetenskap.

Att tala med utomjordingar på utomjordingars vis

bigOriginal

Med utomjordingar delar vi ingen historia alls, varken den evolutionära eller den kulturella. Hur ska vi komma över att vi inte har något gemensamt? Det skulle förmodligen vara mycket lättare att lära sig prata med en hund, eller med en delfin, som vi delar biologisk historia med. Hunden har vi ju dessutom levt tillsammans med i tusentals år.

I filmen Arrival är hjälten en lingvist, som lär sig att kommunicera med utomjordingarna som kommit till jorden. Hur skulle vi bära oss åt för att tala med utomjordingar?

Hiv-virusets historia i USA

cway52lwcaapctrHistorien om hiv-viruset är fasansfull, på många sätt. Nu är det klart hur epidemin i USA och västvärlden började, tack vare ett enastående detektivarbete och ny dna-teknik. Och forskarna frikänner äntligen Gaëtan Dugas, flygvärden som felaktigt pekats ut som ansvarig för epidemin. Jag skriver om historien, och om bakgrunden i Afrika.

Så blir våra åsikter allt mer polariserade

Om du får mig att tänka om i en fråga så påverkar du mig mer än så. Min nya åsikt kommer att sprida sig till andra frågor som jag också ändrar uppfattning om, då de olika åsikterna är beroende av varandra.

Det är sällan jag skriver om samhällsvetenskaplig grundforskning, men Noah Friedkins och hans medarbetares matematiska modell för hur åsikter sprids och tenderar att bli mer polariserade är verkligen relevant för hur världen ser ut just nu.

När det extrema blir det nya normala

Jag har träffat Phil Jones, klimatforskaren som råkade mest illa ut av alla under det så kallade climate gate – alltså när någon hösten 2009 hackade sig in på East Anglia-universitetets datorer och stal och publicerade valda delar av tretton års mejlväxling mellan klimatforskare. Han var i Sverige för att bli hedersdoktor vid Stockholms universitet, och samtalet med honom fick mig att fundera på många saker: hur man kan klara sig igenom svåra kriser och offentlig förödmjukelse, att 2014 var det varmaste året någonsin men ändå kommer att vara kallare än alla år i framtiden, och hur jag har uttryckt mig i privata mejl och sms, och hur det skulle kunna tolkas ryckt ur sitt sammanhang. Läs intervjun med Phil Jones här.

Synen på öppen publicering delar forskarna

Min svåger, som är biolog, har länge pratat sig varm för så kallad open access, eller att vetenskapliga artiklar ska finnas tillgängliga för alla. För några år sedan åt jag lunch med kemiprofessorn Christina Moberg, numera preses för Kungliga vetenskapsakademien. Även hon pratade om open access, men var mycket kritisk. Sedan dess har jag frågat nästan alla forskare jag råkat på om vad deras åsikt är i frågan, och fått väldigt många olika svar. I dag skriver jag om detta, och det vidare begreppet open science, öppen forskning.

Nobelpriset: Kemi

Kemipriset brukar vara det Nobelpris som är svårast att förklara, men i år slog det de andra med hästlängder: skojigt, spännande och hyfsat begripligt, och dessutom alldeles innan världens första tävling mellan nanobilar! Jag fick prata med Olof Ramström från KTH i min första Facebook live ovan, och skrev en kommentar.

Nobelpriset: Fysik

Mindre än en timme innan årets Nobelpristagare i fysik skulle tillkännages tolkade jag tecknen och twittrade ut en senkommen insikt om vilka det kunde bli:

Det var inte helt korrekt, men ganska nära. Det blev något mycket mer grundläggande (och ganska svårt att förklara): topologiska fasövergångar och materiefaser. Många vetenskapsjournalister slet sitt hår runt om i världen.


Jag fick en tv-intervju med Mats Jonson från Göteborgs universitet, och lyckades skriva en kommentar. Tecknaren Helena Shutrick fångade intervjun, och min alltmer tomma blick, på bild.

img_8922 img_8923 img_8924 img_8927