Forskare: Barn fungerar likadant som forskare

Screen Shot 2015-04-05 at 07.33.26

Eller riktigare: forskare fungerar likadant som barn.

Barn har faktiskt en mycket sofistikerad bild av hur världen fungerar. Det vet vi eftersom de blir förvånade och extra intresserade när de ser något oväntat eller något som borde vara omöjligt. Nu har vi för första gången kunnat visa att barn även funderar ut hypoteser som de testar för att kunna förklara vad som hände.

Läs mer här.

Fem gamla skallar som kan ändra historien

DmanissiDmanisi i Georgien var ett medeltida handelscenter. För snart 30 år sedan hittade arkeologer där till sin stora förvåning tänderna från en sedan länge utdöd noshörning, lite senare även enkla stenredskap och slutligen skelettdelar efter 1,8 miljoner år gamla förmänniskor. Fram tills dess trodde forskarna att de första Homo erectus hade lämnat Afrika först för en miljon år sedan, så fynden nästan fördubblade längden på förmänniskans historia i Asien.

Nu finns fem skallar från Dmanisi – den sista, lämpligt nog kallad nummer fem, är den äldsta fullständiga skalle som har hittats. Det är helt unikt att hitta så många jämngamla lämningar efter människor på samma ställe.

Det är som en tidskapsel, eller en ögonblicksbild, av en population.

säger Christoph Zollikofer, professor i paleoantropologi vid universitetet i Zürich. Han och hans kolleger menar att de nu utmanar människans förhistoria igen. Skallarna är sinsemellan så olika att de visar att alla tidiga arter – som Homo habilis, Homo egaster och Homo erectus – bara är olika individer av samma art. Läs mer här den 20 oktober, eller när som helst här för prenumeranter.

Dessutom:

Ny typ av superstarka supernovor, 100 gånger ljusstarkare än andra, har hittats: 20 oktober, eller prenumeranter.

Artrika Amazonas domineras av bara 227 trädarter: 20 oktober, eller prenumeranter.

Ämne från broccoli skyddade råttor mot dödlig strålning: 20 oktober, eller prenumeranter.

Bonoboungar som växt upp med sin mamma har lättare att kontrollera sina egna känslor och trösta andra: 20 oktober, eller prenumeranter.

Forskningen som får dig att skratta och tänka

I veckan delades IgNobelpriset ut till forskning och bedrifter som först får dig att skratta, sedan tänka. Tre svenskar fick pris i år för upptäckten att dyngbaggar navigerar med hjälp av Vintergatan. Min personliga favorit är nog ändå arkeologen som svalde en näbbmus utan att tugga. Läs mer i dagens DN här den 15 september 2013 och här när som helst om du är prenumerant.

Fast denna gång rekommenderar jag läsning i papperstidningen. Grafikern Stefan Rothmaier har gjort en enastående snygg sida.

Från prisceremonin: Emily Baird, Eric Warrant, Marie Dacke, alla vid Lunds universitet och Marcus Byrne, Sydafrika.

Från prisceremonin: Dyngbaggsforskarna Emily Baird, Eric Warrant, Marie Dacke, alla vid Lunds universitet, och Marcus Byrne, Sydafrika.

Edit: Så här ser uppslaget ut i tidningen:

IgNobelDN