I vår familj har vi alltid lyssnat på Vetenskapsradion i P1. På 1980- och 90-talet var det tävling i veckomagasinet, och min pappa missade inte att skickade in rätt svar på ett vykort varje vecka. Men han vann aldrig någon radio.
När jag började på journalistutbildningen 2002 var det med en dröm om att få jobba på radion. Istället fick jag en praktikplats på Dagens Nyheters vetenskapsredaktion (som fanns på den tiden), och det visade sig vara minst lika bra.
Men från och med imorgon, 2 april 2013, och fyra veckor framåt kommer jag äntligen att kunna kalla Sveriges Radios vetenskapsredaktion i Uppsala för min arbetsplats.
Cirkeln är sluten. Och jag hoppas att vi hörs.
Ett stort Grattis, Maria! Vi ska klistra fast oss vid radioapparaten!
Tack! Men det dröjer nog någon vecka innan jag hörs i etern. Jag lovar att förvarna!
Pingback:Röster i rymden och spacead stämning | Maria Gunther Axelsson