I december ska världens länder komma överens om ett nytt klimatavtal. Nu börjar vår satsning inför mötet i Paris. Jag skriver om bakgrunden: nio frågor och svar om problemet, och om att läget är allvarligt men inte hopplöst. Alla våra artiklar
Lagningen av dna gav svensk priset
Livet som vi känner det är helt beroende av dna-reparationer. Sara Snogerup Linse, ordförande för Nobelkommittén för kemi, förklarade betydelsen av upptäckterna som belönas med årets pris: hur livet över huvud taget kan existera. Läs mer här.
Identitetsbyte hos gäckande partiklar gav Nobelpriset i fysik
En massa som inte är noll men nästan är noll är ännu mer fascinerande. Hur stor är den? Vad i neutrinons natur gör att dess massa är så mycket mindre än elektronens? Varför har de båda inte samma massa? Upptäckten
Tre frågor och svar om kemipriset
Dna-reparationer och första svenska naturvetenskapliga Nobelpristagaren på 15 år. Roligt! Claes Gustafsson och jag förklarar lite mer.
Tre frågor och svar om fysikpriset
Och fysikpriset gick till upptäckten att neutriner kan byta identitet och har massa. Olga Botner och jag förklarar lite till.
Tre frågor och svar om medicinpriset
Ett pris i fysiologi eller medicin helt enligt Nobels önskan om mänsklighetens största nytta: till medicin mot malaria och parasitmaskar. Jag har svarat på tre frågor om priset.
Gott om kvinnor på årets Nobelvecka
Alla de naturvetenskapliga Nobelkommittéerna leds av kvinnor i år, för första gången. Här är mina tips på pristagare i fysiologi eller medicin, i fysik och i kemi.
Gensaxen en het kandidat till Nobelpriset
Jennifer Doudna från Berkeleyuniversitetet och Emmanuelle Charpentier, professor vid Umeå universitet, träffades på en konferens i Puerto Rico i mars 2011. Resten är, som man säger, historia. Tillsammans lyckades de få fram en mycket exakt gensax, som helt har revolutionerat
Däggdjur kissar lika länge
En av årets höjdpunkter: IgNobel-prisen och Stefan Rothmaiers grafik (rörlig på nätet).
Elden gjorde oss till människor
Elden gjorde oss till människor, och är vårt viktigaste verktyg och ständiga följeslagare, och en del av näringsväven som vi måste lära oss att hantera, menar David Bowman, professor i biologi och miljöförändringar vid universitetet i Tasmanien i Australien. Första steget