Genikampen, avsnitt 5

svt-genikampen-2016-e05-8c69_720x405

Avsnitt 5. Här var det flera tävlingar ni aldrig fick se. Innan vi byggde flygplanen fick vi en räkneuppgift som skulle ge fördelar, men som bara gick att lösa om man kunde derivera arctan – och det kunde ingen av oss i huvudet. Nu kommer jag aldrig att glömma att derivatan av arctan x är 1/(1+x2), men när man lämnat gymnasiet har man ju tabellsamlingar för sådant.

Efter flygplanen fick vi i tävla i att göra varmluftsballonger med limstift, silkespapper, ståltråd och braständare. Det hade nog blivit bra tv av att se hur båda lagen råkade tända eld på ballong efter ballong. Men solen gassade, och det nog var bortåt 30 grader varmt, och dessutom blåste det. Det gjorde det omöjligt att få luften inuti en pappersballong tillräckligt varm för att få den att lyfta, så tävlingen utgick eftersom båda lagen misslyckades kapitalt.

Inför sista tävlingen visste jag att om vi förlorade skulle jag komma till duellen, och åka ut. Jinci och Karan skulle aldrig rösta på varandra, efter sin första lyckade matteuppgift ihop i avsnitt 1. Både Jesper och jag visste att de skulle rösta på mig, och jag antog att Jesper skulle rösta som dem. Strategi är min akilleshäl – jag kan inte “tänka schack” – så jag visste att jag skulle få stryk. Men jag blev ändå otroligt ledsen, mycket ledsnare än vad jag tror syns på tv.

 

Två svenskar belönade för rolig forskning

Frisk luft, kärlek och flugor: det bästa i livet är gratis.

Det är IgNobel-tider igen, och i år med hela två svenska pristagare! Susanne Åkesson vid Lunds universitet får del av fysikpriset för en studie om varför vita hästar inte blir bromsbitna, och Fredrik Sjöberg på Runmarö, citerad ovan, får litteraturpriset för sin delvis självbiografiska trilogi Flugfällan, Flyktkonsten och Russinkungen (jag har bara läst den första boken, men den rekommenderar jag varmt). Läs min intervju med pristagarna här. På vetenskapssidan på söndag kommer Stefan Rothmeiers sedvanliga och briljanta grafik över alla priserna.

Ny karta över Vintergatan – kommer att revolutionera astronomin

gaia_gdr1_sky_map_annotated_hd

All astronomi bygger på att veta var stjärnorna finns. Satelliten Gaia, från europeiska rymdorganet ESA, ska ta mycket exakta bilder av stjärnhimlen i alla riktningar i fem år för att skapa den första tredimensionella kartan av Vintergatan. I går släpptes resultaten från satellitens första 16 månader i rymden.