Ny karta över Vintergatan – kommer att revolutionera astronomin

gaia_gdr1_sky_map_annotated_hd

All astronomi bygger på att veta var stjärnorna finns. Satelliten Gaia, från europeiska rymdorganet ESA, ska ta mycket exakta bilder av stjärnhimlen i alla riktningar i fem år för att skapa den första tredimensionella kartan av Vintergatan. I går släpptes resultaten från satellitens första 16 månader i rymden.

Lång resa till vår närmaste planetgranne

crfserfvyaekhyd

Vi har en planet som liknar vår alldeles nästgårds. Eller så nästgårds det kan bli i rymden – vid Proxima Centauri, lite mer än fyra ljusår bort.

I våras lanserades projektet Breakthrough Starship, som vill skicka tusentals fjäderlätta små rymdsonder i den riktningen med hjälp av laserkanoner på jorden.

Första beviset på att svarta hål verkligen finns

Det kändes som århundradets presskonferens. Alla hade tårar i ögonen när de första infångade gravitationsvågorna visades upp – ljudet av två svarta hål som kolliderade och smälte ihop till ett drygt en miljard ljusår bort, och som nådde detektorn Ligo den 14 september förra året. Det är början på en helt ny era för astronomin, och det var stort att få vara där.

Babylonierna förutsåg Jupiters gång

Skärmklipp 2016-01-31 08.24.17

Jupiter, Marduk, lertavlor, gåtfulla kilskriftstexter, astronomi, detektivarbete på British Museum, astrologi och abstrakt geometri som de gamla babylonierna tydligen behärskade 1400 år innan vi trodde att den uppfanns i Oxford och Paris. Dagens vetenskapssida innehåller en hel del.

Mer om Crafoordprisen i astronomi och matematik

Skärmklipp 2016-01-17 08.21.07Roy Kerr från Nya Zeeland hade de flesta odds emot sig för att bli en framgångsrik forskare, och gav också upp forskarkarriären flera gånger – för att spela golf och bridge, och ge sig ut på en misslyckad världsomsegling. Men nu har han fått Crafoordpriset i astronomi, eftersom han är den förste som har kunnat beskriva hur ett realistiskt svart hål egentligen beter sig, tillsammans med Roger Blandford, som förklarat hur kvasarer, universums starkaste ljuskällor, måste drivas av gigantiska svarta hål. Läs mer om kvasarerna, de svarta hålen, och Roy Kerrs ovanliga liv här.

Crafoordpriset i matematik är minst lika intressant, men svårare att förklara (och jag fick inte ett enda mejl om att jag råkade stava fel till “symplektsik geometri” i tidningen tidigare i veckan, trots att få misstag eller stavfel kan passera obemärkt förbi våra hökögda läsare). Här finns mer om att läsa om det.

Pristagare gav svarta hål ”kött på benen”

Roy KerrRoger BlandfordYakov

Roy Kerr, Roger Blandford och Yakov Eliashberg får årets Crafoordpris, Kungliga Vetenskapsakademiens pris till grundforskning inom områden som hamnar utanför Nobelprisen. Astronomipriset går till Roy Kerr och Roger Blandford, som har gett “skelett och kött benen” till hur roterande svarta hål fungerar, och hur de driver kvasarer, som lyser starkare än något annat i universum. Yakov Eliashberg får matematikpriset för sina avgörande insatser inom ett fält som kallas symplektisk geometri, matematiken bakom strängteorin, bland annat. Läs mer här, och ännu mer på söndag.

Kraften vaknar med gåtorna består

Skärmklipp 2015-12-20 09.02.07

Kan det finnas skogsplaneter? Vad händer om man tappar ett lasersvärd i golvet på ett rymdskepp? Om skeppet du åker med börjar falla fritt mot planeten under, hur klarar du dig då? Och går det verkligen att köra Kessel Run på 12 parsec? I dag skriver jag om vad som kan vara möjligt och inte i Star Wars.