Mer om Crafoordprisen i astronomi och matematik

Skärmklipp 2016-01-17 08.21.07Roy Kerr från Nya Zeeland hade de flesta odds emot sig för att bli en framgångsrik forskare, och gav också upp forskarkarriären flera gånger – för att spela golf och bridge, och ge sig ut på en misslyckad världsomsegling. Men nu har han fått Crafoordpriset i astronomi, eftersom han är den förste som har kunnat beskriva hur ett realistiskt svart hål egentligen beter sig, tillsammans med Roger Blandford, som förklarat hur kvasarer, universums starkaste ljuskällor, måste drivas av gigantiska svarta hål. Läs mer om kvasarerna, de svarta hålen, och Roy Kerrs ovanliga liv här.

Crafoordpriset i matematik är minst lika intressant, men svårare att förklara (och jag fick inte ett enda mejl om att jag råkade stava fel till “symplektsik geometri” i tidningen tidigare i veckan, trots att få misstag eller stavfel kan passera obemärkt förbi våra hökögda läsare). Här finns mer om att läsa om det.

Pristagare gav svarta hål ”kött på benen”

Roy KerrRoger BlandfordYakov

Roy Kerr, Roger Blandford och Yakov Eliashberg får årets Crafoordpris, Kungliga Vetenskapsakademiens pris till grundforskning inom områden som hamnar utanför Nobelprisen. Astronomipriset går till Roy Kerr och Roger Blandford, som har gett “skelett och kött benen” till hur roterande svarta hål fungerar, och hur de driver kvasarer, som lyser starkare än något annat i universum. Yakov Eliashberg får matematikpriset för sina avgörande insatser inom ett fält som kallas symplektisk geometri, matematiken bakom strängteorin, bland annat. Läs mer här, och ännu mer på söndag.

Prisad genupptäckt mer aktuell än någonsin

Dna-analyser har blivit billiga och snabba och används i allt från brottsutredningar och släktforskning till forskning inom alla möjliga delar av biologin. För 50 år sedan hade ingen kunnat förutsäga att det någonsin skulle bli möjligt, eftersom ingen trodde att våra arvsanlag var särskilt unika.

Årets Crafoordpristagare Richard Lewontin och Tomoko Ohta förändrade för alltid vår syn på gener, dna och mutationer, och gav oss insikterna Darwin saknade. Läs mer om dem här.

Crafoordpriset: De lade grunden för genetiken

 

crafoord1 crafoord2

 

 

Crafoordpriset, som belönar grundforskning inom ämnen som saknas bland Nobelprisen, handlar i år om biologi och går till amerikanen Richard Lewontin och japanskan Tomoko Ohta. Båda är genetiker, båda är över 80, och båda har för alltid revolutionerat vår syn på gener och mutationer och lagt grunden till allt från faderskapsutredningar till ekologiska studier av hotade arter. Läs mer här, och missa inte filmen.

Himalaya har inte vuxit klart

Himalaya

Mer om årets Crafoordpristagre Peter Molnar, geofysikern som bland annat förklarat Himalayas pågående uppkomst, kan ni läsa här den 19 januari och när som helst här för prenumeranter.

Peter Molnar

Peter Molnar, University of Colorado Boulder i USA

 En mycket värdig pristagare, enligt Martin Whitehouse, försteintendent på Naturhistoriska riksmuseet:

Han har verkligen totalt förändrat vår syn på kontinenterna, alltså den del av jorden som vi lever på. Inte bara om hur de formas och deformeras, utan också om deras betydelse för klimatet. Han har gett oss en ny bild av världen, ur kontinenternas perspektiv.

Crafoordpriset: Pris för förklaring av ­Himalayas uppkomst

I dag meddelas vem som får årets Crafoordpris: den amerikanske geofysikern Peter Molnar, som bland annat har föklarat hur kollisionen mellan kontinenterna Indien och Euroasien har skapat Himalaya. Läs mer här – och ännu mer på vetenskapssidan på söndag.

Crafoordpriset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1982 till grundforskning inom områden som inte kan belönas med Nobelpris. Var tredje år går det till astronomi och matematik, var tredje år till geovetenskap och var tredje år till biovetenskap (främst ekologi). Dessutom går det till forskning om sjukdomen ­polyartrit (ledgångsreumatism), som instiftaren Holger Crafoord själv led av, när tillräckligt stora genombrott har gjorts där.