Tar längre tid än väntat att hoppa genom jorden

Cqr4FUYWAAAZtHd.jpg_large

Jag fortsätter att krossa drömmar – denna gång drömmen om att gräva ett hål genom jorden och komma ut på andra sidan. Även alla fysikstudenter som har fått räkna på hur lång tid det tar att hoppa från nordpolen till sydpolen är lurade: finns det luft i hålet tar det nästan två år att bara komma till jordens mitt – och längre kommer man inte.

En osannolik och romantisk matematisk vänskap

Foto: Richard Blanshard/Infinity commissioning and distribution

Foto: Richard Blanshard/Infinity commissioning and distribution

Jag var kanske 14 år när min storebror berättade om matematikern som hälsade på sin kollega och vän på sjukhuset, och nämnde att taxin han fått på vägen dit hade ett så ointressant nummer: 1729.

– Nej, det är ett mycket intressant tal. Det är det minsta tal som kan uttryckas som summan av två kuber på två olika sätt, svarade vännen.

Det har varit min favorithistoria om matematiker sedan dess, och i sommar kommer äntligen filmen om Srinivasa Ramanujan, den indiske självlärde genialiske matematikern som var personlig vän med alla positiva heltal. “The man who knew infinity” har premiär 5 augusti, och jag ägnar vårens sista vetenskapssida åt honom.

Mer om Crafoordprisen i astronomi och matematik

Skärmklipp 2016-01-17 08.21.07Roy Kerr från Nya Zeeland hade de flesta odds emot sig för att bli en framgångsrik forskare, och gav också upp forskarkarriären flera gånger – för att spela golf och bridge, och ge sig ut på en misslyckad världsomsegling. Men nu har han fått Crafoordpriset i astronomi, eftersom han är den förste som har kunnat beskriva hur ett realistiskt svart hål egentligen beter sig, tillsammans med Roger Blandford, som förklarat hur kvasarer, universums starkaste ljuskällor, måste drivas av gigantiska svarta hål. Läs mer om kvasarerna, de svarta hålen, och Roy Kerrs ovanliga liv här.

Crafoordpriset i matematik är minst lika intressant, men svårare att förklara (och jag fick inte ett enda mejl om att jag råkade stava fel till “symplektsik geometri” i tidningen tidigare i veckan, trots att få misstag eller stavfel kan passera obemärkt förbi våra hökögda läsare). Här finns mer om att läsa om det.

Pristagare gav svarta hål ”kött på benen”

Roy KerrRoger BlandfordYakov

Roy Kerr, Roger Blandford och Yakov Eliashberg får årets Crafoordpris, Kungliga Vetenskapsakademiens pris till grundforskning inom områden som hamnar utanför Nobelprisen. Astronomipriset går till Roy Kerr och Roger Blandford, som har gett “skelett och kött benen” till hur roterande svarta hål fungerar, och hur de driver kvasarer, som lyser starkare än något annat i universum. Yakov Eliashberg får matematikpriset för sina avgörande insatser inom ett fält som kallas symplektisk geometri, matematiken bakom strängteorin, bland annat. Läs mer här, och ännu mer på söndag.

Därför är is så halt

Screen Shot 2016-01-10 at 08.08.20

Första veckan i januari fick vi äntligen vinter och riktigt kallt här i Mellansverige. Varför is och snö är halt, och att det ska gå bra att åka skridskor och skidor även vid -30 grader är inte självklart, och i hundra är hade forskarna fel förklaring. Läs mer om ytsmältning, vattnets speciella egenskaper, en ny matematisk modell för halka och varför det är först när du känner dig säker på isen som du halkar här.

Kärlekens kod – och krigets

För ett år sedan skrev jag om den svenske matematikern och kodknäckaren Arne Beurling. Boken “Kärlekens kod – och krigets” som komikern Lasse Eriksson höll på att skriva när han hastigt avled våren 2011 och som handlar om Arne Beurling och hans första hustru Britta Östberg har nu äntligen kommit ut. Den rekommenderas, och finns på Bokus och Adlibris.

Matematikern insjuknade i paranoid schizofreni – nu får han ännu ett pris

Skärmklipp 2015-04-12 07.25.05Matematikern John Nash är förmodligen den mest kände ekonomipristagaren någonsin. När han fick Sveriges riksbanks pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne 1994 hade han varit borta från forskningen och inte publicerat något på decennier, eftersom han drabbades av paranoid schizofreni som trettioåring, vilket skildrats i filmen “A beautiful mind” med Russell Crowe. Ekonomipriset fick han för sina banbrytande insatser för spelteorin, som nu används av ekonomer, biologer och i elektronikindustrin (observera att det står fel i grafiken ovan – i nedre vänstra rutan ska straffen vara 0 och 10 år, inget annat).

Nu får han världens finaste matematikpris, det norska Abelpriset, för sina insatser inom en helt annan del av matematiken: partiella differentialekvationer.

Han har verkligen ”a beautiful mind”, ett vackert intellekt. Det är mycket få förunnat att komma på en briljant idé inom ett område under en hel livstid. John Nash kom med många briljanta idéer i många olika fält.

Det säger Tommy Andersson, matematiker och docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i  Lund. Läs mer här.

En intressant jämförelse med ett annat matematiskt geni skildrat på film, Alan Turing. I både filmen “The imitation game” om Turing och “A beautiful mind” om Nash får huvudpersonen sin avgörande genialiska idé på en pub, när raggning pågår. Och i båda fallen är det historiskt (och även matematiskt) helt felaktigt.

Scenen i “A beautiful mind”:

Scenen i “The imitation game” (klippet börjar tyvärr lite sent):

Tillägg: och här är en serie från xkcd som jag inte hade förstått alls för en vecka sedan, innan jag började göra researchen för artikeln:

Skärmklipp 2015-04-12 18.31.42