Nobelpriset: Kemi

Kemipriset brukar vara det Nobelpris som är svårast att förklara, men i år slog det de andra med hästlängder: skojigt, spännande och hyfsat begripligt, och dessutom alldeles innan världens första tävling mellan nanobilar! Jag fick prata med Olof Ramström från KTH i min första Facebook live ovan, och skrev en kommentar.

Nobelpriset: Fysik

Mindre än en timme innan årets Nobelpristagare i fysik skulle tillkännages tolkade jag tecknen och twittrade ut en senkommen insikt om vilka det kunde bli:

Det var inte helt korrekt, men ganska nära. Det blev något mycket mer grundläggande (och ganska svårt att förklara): topologiska fasövergångar och materiefaser. Många vetenskapsjournalister slet sitt hår runt om i världen.


Jag fick en tv-intervju med Mats Jonson från Göteborgs universitet, och lyckades skriva en kommentar. Tecknaren Helena Shutrick fångade intervjun, och min alltmer tomma blick, på bild.

img_8922 img_8923 img_8924 img_8927

 

”Kände att jag bidragit när jag såg medicinernas effekt”

Nobelpristagarna är i stan! Först ut var presskonferensen med årets medicinpristagare, som verkligen lever upp till Alfred Nobels intentioner om största möjliga nytta för mänskligheten, med mediciner mot malaria och hemska parasitsjukdomar.

Presskonferensen i sig var rätt kaotisk, med massor av kinesiska och japanska journalister, och frågor och svar som skulle översättas till och från japanska och mandarin. Min bokade intervju med William Campbell blev inställd, till min stora sorg.

 

Nobelpristagaren: ”Släpp de unga forskarna fria”

CVhZHg2WcAAnYgh.png_large

Ingen säger till en pianist: varför ska du hålla på med det här tråkiga instrumentet och sitta och öva flera timmar varje dag på det? Om man håller på med forskning är man intresserad av det själv. Vill man inte göra det ska man göra något annat.

Som ung forskare lärde sig Tomas Lindahl att se på forskning som en konstnärlig verksamhet. På torsdag tar han emot årets Nobelpris i kemi.

Identitetsbyte hos gäckande partiklar gav Nobelpriset i fysik

En massa som inte är noll men nästan är noll är ännu mer fascinerande. Hur stor är den? Vad i neutrinons natur gör att dess massa är så mycket mindre än elektronens? Varför har de båda inte samma massa?

Upptäckten att neutrinon har massa väcker också en massa nya frågor, enligt professor Olga Botner. Lite mer om årets fysikpris.