I genomskinliga råttor kan forskarna se allt

 

Foto: Ali Ertürk

Foto: Ali Ertürk

I december 2013 skrev jag om tidskriften Science lista över årets tio största vetenskapliga genombrott. Ett av de mest fascinerande var en metod att skapa genomskinliga hjärnor. Nu har tekniken kommit ännu längre, och Ali Ertürk och hans kollegor vid institutet för forskning om stroke och demens vid Ludwig-Maximilian-universitetet i München kan göra hela försöksdjur genomskinliga.

Ali Ertürk är också fotograf, och när han var yngre gick han ofta ut mitt i  natten när det var stjärnklart, månen inte lyste och det inte fanns gatlyktor och andra lampor i närheten, för att fotografera stjärnhimlen.

Då är Vintergatan synlig för blotta ögat. På samma sätt ville jag ta bort hindren för det vi kan se i  våra mikroskop, så att vi kan upptäcka vad som verkligen döljer sig bakom förhänget. Att ta bilder av komplicerade kopplingar i nervsystemet blev min främsta passion i forskningen.

Dofter och färger – bara en tolkningsfråga

CAICyb9UUAAckUNSer vi verkligen samma värld? Efter två veckor är forskarna fortfarande inte överens om varför vi tolkar bilden på klänningen så totalt olika (jag kan, som sagt, bara se en vit- och guldrandig klänning).

Och dofter: att vi har så svårt att identifiera och sätta ord på dem beror inte alls på att hjärnans luktcentrum har få förbindelser med språkcentrum, som västerländska psykologer har hävdat. Vi pratar bara fel språk. Jahai-folket i Malaysia har ord för dofter som är lika generella som våra färgord, och har inga problem alls med att beskriva lukter. Läs mer här.

CAKcJLlUMAEGdKH

Cheneleg, som talar det hotade språket jahai, i keps med mycket passande text: Limited edition. Foto: Niclas Burenhult

 

 

 

Vilken färg har klänningen?

Klanning_1366

 

#dressgate, torsdagens stora diskussion på sociala medier: vilken färg har klänningen på bilden? (För mig är den vit med guldränder, även om jag numera vet att den egentligen är blå och svart, se nedan.) Här försöker jag förklara vad som händer i DN-TV. Sammanfattning av budskapet: våra hjärnor har utvecklats för att känna igen färger i olika typer av dagsljus. Eftersom färger ser olika ut i gryningen, mitt på dagen och i skymningen kompenserar hjärnan för det. Vi som ser en vit klänning tolkar förmodligen att detta är skymningsljus, och kompenserar för det. blue-dress

AAAS i Chicago: Prat stimulerar spädbarns utveckling

Prata mycket med barn, prata direkt till dem, och med dem, och använd gärna ett rikt språk med många ord. Det stimulerar både deras utveckling och hjärnor.

Läste ni TT:s version av nyheten och tror att forskarna sa att man absolut inte ska använda bebisspråk när man pratar med barn? Nyhetsbyrån hade fått det (och en del annat) om bakfoten. Forskarna var tvärtom överens om att intonationen i bebisspråket är bra för barnen eftersom satsmelodin blir så mycket tydligare. Men använd många ord i bebisspråket.

Årets tio viktigaste upptäckter

T-celler

T-celler från kroppens immunförsvar angriper en tumörcell.

När tidskriften Science utser 2013 år viktigaste genombrott kommer cancerimmunterapi, som trimmar kroppens immunsystem att attackera cancerceller, på första plats. På listan finns också miniorgan, genomskinliga hjärnor, upphovet till kosmiska strålar och varför vi sover. Läs mer här den 22 december och här för prenumeranter.

Forskningen som får dig att skratta och tänka

I veckan delades IgNobelpriset ut till forskning och bedrifter som först får dig att skratta, sedan tänka. Tre svenskar fick pris i år för upptäckten att dyngbaggar navigerar med hjälp av Vintergatan. Min personliga favorit är nog ändå arkeologen som svalde en näbbmus utan att tugga. Läs mer i dagens DN här den 15 september 2013 och här när som helst om du är prenumerant.

Fast denna gång rekommenderar jag läsning i papperstidningen. Grafikern Stefan Rothmaier har gjort en enastående snygg sida.

Från prisceremonin: Emily Baird, Eric Warrant, Marie Dacke, alla vid Lunds universitet och Marcus Byrne, Sydafrika.

Från prisceremonin: Dyngbaggsforskarna Emily Baird, Eric Warrant, Marie Dacke, alla vid Lunds universitet, och Marcus Byrne, Sydafrika.

Edit: Så här ser uppslaget ut i tidningen:

IgNobelDN

 

 

“Aktiva fäder har mindre testiklar”

Och nu om en amerikansk studie som kommer att få en del uppmärksamhet i dag: ett samband mellan hur storleken på testiklarna och hur mycket män bryr sig om sina barn. Forskarna har undersökt hur hjärnan reagerar på män när de får se bilder på sina barn, mätt männens testiklar och frågat barnens mammor hur ofta papporna badar barnen, tar dem till doktorn och går upp och tröstar dem på natten, och funnit att män med större testiklar tenderar att vara mindre engagerade fäder. (Forskarna kopplar ihop resultatet med att det finns olika strategier att välja för att reproducera sig: man kan skaffa många barn som man tar lite hand om, som fiskar och grodor gör, eller bara några få barn som man visar mycket omsorg om, som hos elefanter.) Sa jag att studien var amerikansk?

Om studien, och om att andra faktorer nog spelar betydligt större roll, kan man läsa här den 10 september och här när som helst om man är prenumerant.

Stöd i skolan livsviktigt för barn med adhd

Antalet adhd-diagnoser ökar. Samtidigt sänker Stockholms stad anslagen till barn med särskilda behov. Läkemedel mot adhd hjälper på många sätt, och nya studier visar att de minskar risken för brottslighet, trafikolyckor och drogmissbruk. Men extra stöd i skolan kan vara livsavgörande för barn diagnosen.

Att adhd överhuvudtaget finns som diagnos beror på att vårt samhälle ställer höga krav på organisation och planering. Om det inte fanns fördelar med att reagera snabbt på impuls och vara medveten om allting som händer runtomkring skulle adhd inte vara så vanligt.

Om jag blir fast på en öde ö skulle jag hellre vilja vara med någon med adhd som kan göra saker än med en forskare som sitter och räknar

säger Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi vid Karolinska institutet.

Percy Jackson, en av mina favoritromanfigurer, får veta att hans adhd och dyslexi beror på att han är son till Poseidon och har en hjärna som är förberedd för strid med monster och titaner. Andra filmen om honom, Percy Jackson och Monsterhavet, hade premiär förra veckan, men jag rekommenderar böckerna istället. Läs mer i min artikel i dagens DN: här den 1 september, och här när som helst om du är prenumerant.Percy Jackson

 

Kunskapen trummas in när du sover

Gå och lägg dig och sov om du vill lära dig något på riktigt. Forskare har för första gången sett hur hjärnan lagrar nya kunskaper under djupsömnen, och de blev överraskade av resultatet. Det är också en bra idé att stänga av mobiler, surfplattor och datorer före läggdags. Läs mer i dagens DN: här den 25 augusti, eller här när som helst om du är prenumerant.

Om du vill lära dig något, eller få en insikt, är det allra bäst att du sover.

Yuka Sasaki, professor vid institutionen för kognitions­vetenskap, lingvistik och psykologi i Brown university, Rhode Island, USA.