Smarta mobiler hotar sällsynta grundämnen

Solceller, vindkraftverk, platta bildskärmar och smarta mobiler är beroende av bland annat indium och sällsynta jordartsmetaller för att fungera. Kina har nästan monopol på gruvproduktionen, och snart kan tillgången där att sina. Att återvinna gammal elektronik kommer inte att räcka för att tillgodose världens behov av metallerna när medelklassen växer i utvecklingsländerna. Läs mer i dagens DN: här den 27 oktober, och när som helst här för prenumeranter.

På Chalmers sjösattes EU:s hittills största forskningssatsning Graphene Flagship för två veckor sedan. Grafen kan så småningom ersätta en del av de hotade grundämnena hoppas forskarna. Läs här den 27 oktober, här för prenumeranter.

Fem gamla skallar som kan ändra historien

DmanissiDmanisi i Georgien var ett medeltida handelscenter. För snart 30 år sedan hittade arkeologer där till sin stora förvåning tänderna från en sedan länge utdöd noshörning, lite senare även enkla stenredskap och slutligen skelettdelar efter 1,8 miljoner år gamla förmänniskor. Fram tills dess trodde forskarna att de första Homo erectus hade lämnat Afrika först för en miljon år sedan, så fynden nästan fördubblade längden på förmänniskans historia i Asien.

Nu finns fem skallar från Dmanisi – den sista, lämpligt nog kallad nummer fem, är den äldsta fullständiga skalle som har hittats. Det är helt unikt att hitta så många jämngamla lämningar efter människor på samma ställe.

Det är som en tidskapsel, eller en ögonblicksbild, av en population.

säger Christoph Zollikofer, professor i paleoantropologi vid universitetet i Zürich. Han och hans kolleger menar att de nu utmanar människans förhistoria igen. Skallarna är sinsemellan så olika att de visar att alla tidiga arter – som Homo habilis, Homo egaster och Homo erectus – bara är olika individer av samma art. Läs mer här den 20 oktober, eller när som helst här för prenumeranter.

Dessutom:

Ny typ av superstarka supernovor, 100 gånger ljusstarkare än andra, har hittats: 20 oktober, eller prenumeranter.

Artrika Amazonas domineras av bara 227 trädarter: 20 oktober, eller prenumeranter.

Ämne från broccoli skyddade råttor mot dödlig strålning: 20 oktober, eller prenumeranter.

Bonoboungar som växt upp med sin mamma har lättare att kontrollera sina egna känslor och trösta andra: 20 oktober, eller prenumeranter.

Om nödvändigheten av läsande, bibliotek och dagdrömmar

Neil Gaimans tal om varför hela vår framtid är beroende av att barn får läsa, har tillgång till bibliotek och kan dagdrömma borde vara obligatorisk läsning för alla.

If you want your children to be intelligent, read them fairy tales. If you want them to be more intelligent, read them more fairy tales

Albert Einstein

”Diagnostiken för borrelia i Sverige den bästa möjliga”

Efter påstötningar från människor som menar att de lider av så kallad kronisk borrelia, och som åker till bland annat Tyskland för att få diagnoser och behandlingar, har Smittskyddsinstitutet gjort en ordentlig utredning av det vetenskapliga stödet för olika diagnosmetoder. Resultatet visar att den svenska vården använder de bästa tillgängliga metoderna, och att det inte finns något systemfel, vilket kritikerna hävdar. Statsepidemiolog Anders Tegnell svarar på tre frågor om utredningen.

Föroreningar ökar risk för låg vikt hos nyfödda

Småpartiklar i luften ökar risken för låg födelsevikt hos barn även på nivåer långt under EU:s gränsvärden, enligt en stor europeisk studie.

För det enskilda barnet är risken mycket större om mamman röker. Men i hela befolkningen är det ungefär lika många barn som föds underviktiga beroende på rökning som beroende på luftföroreningar.

Göran Pershagen, Karolinska institutet, ledare för den svenska delen av undersökningen

Surare hav hotar hela ekosystem

I dag skriver jag om den globala uppvärmningens mer okända följeslagare: havsförsurningen. En fjärdedel av våra koldioxidutsläpp tas upp av havsvattnet, med förödande konsekvenser för hela ekosystem.

Det verkliga problemet är koldioxid och kommer alltid att vara koldioxid.

Sam Dupont, marinbiolog, Göteborgs universitet

Edit: Nu finns artikeln här, med Stefan Rothmaiers interaktiva grafik.

Månresan bleknar vid en jämförelse

Jo, jag har faktiskt också bidragit till upptäckten av Higgspartikeln. Men det är inte därför jag fortfarande är ledsen över att inga experimentalister fick Nobelpriset i fysik i går. Det var de verkligen värda. Mer i min krönika i dagens DN: här för alla den 9 oktober och här för prenumeranter.

Higgs, Englert och Higgs

Efter en timmes väntan Kva fysikpå Kungliga Vetenskapsakademien fick vi då till slut veta att Francois Englert och Peter Higgs får årets Nobelpris i fysik. Välförtjänt, men jag hade verkligen önskat att den fantastiska experimentella prestationen också hade fått del i priset. Och, att döma av det halvkryptiska svar jag fick på presskonferensen, var det sådana diskussioner som försenade beslutet.

Jag har i alla fall svarat på tre frågor om upptäckten och chattat med DN:s läsare (då var jag rätt trött och hungrig, vilket nog märks på svaren), och dessutom fått ärva den stora äran från min föregångare Karin Bojs att ställa den första frågan till Nobelpristagaren vid presskonferensen (ungefär vid 16:00).

I morgon blir det två artiklar till om detta. Sedan lovar jag, och hoppas, att det dröjer innan jag skriver mer om Higgs. Ämnet och hjärnan är uttömda, för mig i alla fall.